Mm. Idag känner jag så, bara så. Blä! Vet inte vad som kommer över mig de senaste veckorna. Jag är liksom full av energi och världens gladaste människa när jag vaknar men allt eftersom timmarna på dagen går, eftermiddagen kommer och kvällen är här, blir jag bara less och allmänt irriterad. Jag vet inte varför, vad det är som sköljer över mig men less blir jag på det också. Stör mig på allt, Modou gör allt fel så fort han kommer hem. Haha, riktigt bitter.
Vet inte om det är för att jag saknar honom så mycket under dagarna. Vi umgås ungefär 2 timmar varje dag, helger ses vi inte alls. Är han ledig, då är det familj som ska besökas. Telefoner som ringer, mail som ska gås igenom, post & räkningar att alltid gå igenom, jobb jobb jobb hela tiden!
Det är aldrig bara han och jag. Eller han, jag, Kineh. En hel dag. En hel helg. Inga telefoner. Inga mail. Jag vet inte, det kanske är för mycket begärt?
Eller så ger det här med mamma ledighet, en massor tid över att tänka. Jag gör ofta väldigt mycket om dagarna och med Kineh men jag vet inte. I don’t know.
Mamma åkte hem igår, lika ångestladdat som alltid att säga hejdå. Sånt är livet. Alla dagar är inte glada dagar. Snart semester!
Peace!
